Vi svenskar har våra traditioner. Precis som vi har vårt språk. Så har även andra kulturer sina traditioner och språk. I det här resonemanget verkar det ändå som att kultur och språk alltså inte är begränsat till eller av ett lands gränser. De som bor nära den norsk-svenska gränsen har ju ett närmare språk, kultur och levnadssätt som sträcker sig över och förbi gränsen. De som bor i Stockholm har självklart förståelse för de kulturella och språkliga olikheterna med sina bröder i väst, men samtidigt delar de en svenskhet på ett högre plan. En del vill kalla det folksjäl, men begreppet har förknippats med främlingsfientlighet och förlegad och förenklad världssyn.

Julen i synnerhet

Till den kategorisering som enklast kan kallas just folksjäl eller liknande hör saker som stora helger, språk, normer och lagar. De är förstås de kulturella strukturer som man kan vara stolt över eller skämmas för, men de finns. Julen är en sådan kulturell företeelse som på många sätt är sig samma var än i vårt avlånga land man befinner sig. Det vill säga att om man talar om att gå på julbord i Stockholm talar man ungefär om samma sak som de som talar om att gå på julbord i lilla Göteborg. Bara att man säger det på lite olika dialekter.

Samma innehåll

Där på julbordet finns ett urval av en längre lista av allt från traditionell svensk julmat till nya tappningar. De allra vanligaste ingredienserna är så klart julskinkan och sillen. Sill verkar för övrigt dyka upp både här och där under det svenska helgåret. Här kommer en liten lista över olika sorters mat som överskrider de svenska dialekterna men som stannar inom landets gränser:

• Julkorv
• Lutfisk
• Surströmming
• Stuvad grönkål
• Dopp i grytan
• Svenska schlagerartister på dekis

För den som varit begraven under en sten eller som inte deltar i den vuxna världens mediala umbäranden kan ordet hen verka nytt och märkligt. Här kommer två kort definitioner klippta från språkrådet av vad hen betyder:

Hen är ett nyskapat könsneutralt pronomen för en person. Det används i första hand av personer som inte känner sig hemma i en könsuppdelning på man och kvinna, och som därför tycker att hon eller han inte passar: ”Jag säger hen om mitt barn. Jag vill inte pressa in barnet i gamla könsrollsmönster.”
…

Dessutom vill några också använda hen som ett sätt att slippa omständliga formuleringar som han eller hon när man talar allmänt om personer, som i ”När kunden har fått hem varan ska hen källsortera emballaget”.

Kommer ordet att funka?

Att föra in ord som är laddade i Svenska språket är lika ovanligt som det är kontraproduktivt. Det är just vad detta verkar vara. Som man kan läsa i den första definitionen av ordet så hävdar språkrådet att användandet av ordet i första hand ska handla om att en del människor inte vill använda kön. Här blir det alltså redan politiskt att använda ordet. Hen är fött ur en genusdebatt som har tagit alldeles för stora proportioner.

Det bör diskuteras lite mer om varför vi känner olika existentiell ångest över kön och identitet idag. Över att vi är olika. Att hela tiden styra undan diskussioner om ångest och självrannsakan med smink, som språk, och statligt finansierade genuscertifieringar är bara att dölja problem.

Människan är inte perfekt. Att uppfinna ord så att man kan undvika att hantera våra brister är kontraproduktivt. Precis som religion har förtryckt människor i USA och sedan sett dem leva ut alla förbud i reality-såpor och porr kommer morgondagens ungdom göra uppror mot naiv språklig styrning från problemen.

Visst skulle det kunna gå att införa ett pronomen som är neutralt men som syftar till en människa. Det skulle ersätta den/det/titel i olika lägen. Så som när man talar om tandläkaren och tandblekning så här: Bleka tänderna själv är något man kan göra om tandläkaren är girig och hen tar för mycket betalt. Men tyvärr känns det redan som att hela genus- och könsdebatten har blivit inkorporerad i ordet hen. Därmed är det för laddat för att kunna användas i dagligt bruk.

Är man ute efter den perfekta doppresenten så beror mycket av hur uppskattad presenten blir på hur gammal barnet är och hur föräldrarna är. Att hitta en bra present som man själv känner sig nöjd med att ge bort är inte alltid speciellt lätt. Det känns ofta tråkigt att ge bort en doppresent som inte känns speciellt genomtänkt eller som inte sticker ut i mängden. I värsta fall är det fler på dopet som ger bort likadana presenter. Fantasin inför dop är nämligen inte alltid så stor. I stället ger man bort klassiker som smycken. Det allra viktigaste är att presenten blir så personlig som möjligt, även om doppresenten troligtvis inte är det allra viktigaste som kommer att hända i livet.

Det finns dock en perfekt present som är personlig men som ännu inte har kommit med på topplistan över doppresenter, även om den borde. Tänker naturligtvis på en bokstavspall som inte bara är en personlig gåva utan som även kommer att utgöra ett vackert inslag i barnrummet. En bokstavspall är en pall som man kan beställa med barnets namn på ovansidan, där namnet i sin tur är som ett pussel på pallen med möjligheten att plocka bort och lägga tillbaka bokstäverna. Både en pedagogisk, lärorik och väldigt vacker dopgåva.

Relationen mellan de nordiska språken är intressant att titta på. Norrmän och svenskar har ju faktiskt förmågan att förstå varandra någorlunda, medan det kan vara lite svårare att förstå danska. Isländska och finländska är det för gemene svensk inte tal om att förstå, vilket också är intressant – hur kommer det sig att vi har nästan samma lingvistik som Norge, men inte Finland som i princip ligger lika nära?
Det är också skillnad på text och tal. Det kan vara lättare för en svensk att förstå skriven danska än pratad till exempel; vi har ju en tendens att verbal danska kan låta lite ”grötig”, medan de sannolikt tycker att vårt tal är fånigt artikulerat. Det finns flera bra filmer där danskan illustreras på härliga sätt, bland annat I Kina Käkar De Hundar, Festen, Blinkande lyktor, och liknande sorters film. När man tittar på den sortens filmer och har exempelvis svensk textning (eller engelsk om man föredrar det) så får man en förståelse för dels skillnaden mellan skriven och talad danska och dels danska och svenska. Det är intressant när man väl börjar sätta sig in i det!